Projekt BilEl

– banar väg för framtidens eldrivna fordon!

Hyr elbil efter godkännande

Projektets stora utmaning är att få tag i elbilar för utvärdering i sin rätta miljö. För varje dag som går blir det allt tydligare att det är många som vill åt de få bilar som är på väg mot marknaden det kommande året. Vi gör just nu en sammanställning dels av olika länders initiativ inom området och dels vilka bilar som är officiella från tillverkarna och när de väntas på marknaden. En snabb sammanfattning visar att de stora tillverkarna har åtminstone en mindre fyrsitsig bil på väg inom tre år. De har samtliga ungefär samma prestanda och verkar kosta ungefär som en vanlig bil plus batterikostnaden.  Alla pekar på batteriets kostnad och vikt som hämmande faktorer, men är samtidigt noga med att påpeka att priset hela tiden sjunker i samband med att tekniken industrialiseras.  Detta gäller alltså bilarna som når oss om tre år. Hur köper man då en bil idag? De företag som hittills har levererat bilar verkar ha hamnat i leveransproblem, troligen beroende på finanskrisen. Här sker nu ägarbyten och flytt av produktion. Förhoppningsvis vänder det så att dessa aktörer i varje fall får en ärlig chans att få ut sina produkter. Samtidigt bedövar säkert den etablerade industrin marknaden med sina löften om bra bilar inom en snar framtid. Varför betala mycket pengar för en liten bil med okänt märke när det ”snart” kommer något som är bra mycket bättre från någon mer etablerad? Nej, det verkar svårt att idag överhuvudtaget kunna köpa en bil även om man har pengarna. Ett alternativ är dock är att anmäla sig som testpilot. Efter att ha blivit godkänd så får man hyra en bil under en period och sedan lämna tillbaka den. Kraven för att få hyra är dock omfattande. Här finns två exempel: Mini E och Bluecar. Vi har ansökt och håller tummarna….

Annonser

05 oktober 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Datamodell hos TSS i Göteborg

En viktig del av projekt BilEl är att samla in mätdata om fordon och infrastrukturen som dessa använder. Datat ska sedan förstås användas för utvärdering av projektet, men lika viktigt är att det finns tillgängligt även för andra, framtida behov. Här finns också ett nationellt intresse av att bygga kunskap för att göra Sverige till ett attraktivt land för att utveckla och testa nya bilmodeller och allt runt omkring dessa fordon. Vintertest av bilar är redan nu en omfattande verksamhet i norra Sverige, detta kan säkert utvecklas till att även omfatta elbilar. Utmaningen är att skapa en så pass generell modell för lagringen av data att framtiden säkras samtidigt som det inte får bli för komplext i nuet. Det finns en risk att man försöker att tillfredsställa alla och då fungerar det till slut inte för någon. Idag arbetade vi fram ett förslag till datamodell som både innehöll det TSS sedan tidigare tagit fram och tillkommande krav från projekt BilEl. Detta resulterade i att datamodellen nu även innehåller laddstationer. Dessutom kan projektet utnyttja TSS kunskap om kopplingar till exempelvis Vägverkets databas för klassning av vägar och SMHI:s motsvarande för väder/temperaturer. Mötet idag gav oss en bra plattform att arbeta vidare ifrån. För information om TSS klicka här.

02 oktober 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Lucköppning

Det är inte bara av estetiska skäl laddstolparna har en lucka. Enligt svensk standard för elektriska starkströmsinstallationer så krävs en låsbar lucka och petskydd om uttaget placeras lägre än 1,7 meter över mark. En annan anledning till luckan är att undvika att någon helt enkelt stjäl ström när någon annan har betalt för att använda stolpen. Den enklaste lösningen på detta problem är det klassiska eluttaget för motorvärmare där ett vanligt lås används för att komma åt uttaget. Den lösningen fungerar bra när det är få personer som ska använda samma uttag, t.ex. parkering och laddning på arbetsplatser och i garage till bostäder. För laddstolpar som vänder sig till många användare, troligen omkring 50 personer och uppåt, blir denna lösning svår och dyr att administrera. Då krävs ”lucköppning” med en lösning som identifierar användaren elektroniskt och det finns flera lösningar framme redan nu. Utmaningen med dessa laddstolpar är att hålla kostnaderna låga. Det är inte svårt att bygga en ”smart” stolpe som innehåller både dator, identifieringsutrustning, elmätare och mobil kommunikation, men priset per enhet är hög. Samtidigt är det med den tekniken möjligt att boka laddplatser, styra uppladdningen till vissa tider och att ta betalt för verklig förbrukning. De lösningar som nu installeras bygger antingen på att koppla laddstolpar till parkeringsautomater (Cale) eller att dela ut kort eller ”donglar” med RFID-teknik till de som får ladda. Den senare tekniken gör det möjligt att veta vem som laddat och att spärra användare utan att behöva byta ut låset, men jobbet med att dela ut kort och ”donglar” är det samma som att dela ut nycklar. Ytterligare en intressant teknik är på väg att testas: Engångskoder per SMS. Genom att skicka stolpens id med SMS till en tjänst så erhålls en engångskod tillbaka per SMS. Koden knappas in på stolpen och luckan öppnar sig. Projektet kommer att utvärdera samtliga dessa varianter och kanske några ytterligare.

Fortums laddstolpe vis Sjöhistoriska museet i Stockholm. Öppnas med en "dongel"

Fortums laddstolpe vis Sjöhistoriska museet i Stockholm. Öppnas med en "dongel"

01 oktober 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Dieselbilarna knappar in – snabbt

Mässan i Frankfurt är över och det märks tydligt i medias rapportering, inte alls samma våg av artiklar om elbilar längre. Nu kommer annonser för bilar som verkligen går att köpa och här går utvecklingen också mycket snabbt. VW säljer bl.a. nu sin Passat med dieselmotor som miljöbil. Koldioxidutsläpp på 118 g/km och 0,45 liter milen blandad körning är riktigt bra värden för en så stor bil och detta har man lyckats med på mycket kort tid. Volvo har också något liknande på väg med sin V70. Hur detta påverkar lanseringen av elbilar i Sverige är svårt att säga, jag misstänker att det tar längre tid eftersom användningsområdet för dessa dieselbilar passar oss svenskar betydligt bättre än de elbilar som är på väg ut på marknaden. Och då har vi inte pratat om kostnaden för att köpa bilen.

30 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Hur smart ska nätet vara?

Tre oberoende samtal idag som alla handlade om ”Smart Grid” fast med olika perspektiv. En intelligent laddstation som både kommunicerar med bilen och med ett centralt system. Ett globalt företag som kunde leverera en ”back-office”-lösning för ett helt land. Slutligen en m2m-kommunikation som skulle möjliggöra de två första. Visioner för elbilarnas infrastruktur saknas verkligen inte. Frågan är dock om någon egentligen har räknat på vad det kostar.

Hur mycket intelligens ska finnas i laddplatsen och hur mycket i bilen? Jag tror att bilarna snabbt kommer att vara mycket smarta av ren självbevarelsedrift och att kraven på nätet därigenom blir mindre. En funktion som i framtiden känns rätt självklar är att bilen själv håller reda på sin egen position och var laddning krävs för att nå slutmålet. Genom att hela tiden vara uppkopplad mot ett system som berättar om lediga laddplatser kan föraren vägledas med en navigationsutrustning. Ibland kan det ju faktiskt vara nödvändigt med en omväg för att nå målet. Om bilarna i sig blir uppkopplade kan man ju tänka sig den omvända kommunikationen, alltså att laddplatsen kommunicerar med bilen och därifrån vidare till funktioner för exempelvis betalning.

28 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Tre sidor elbil i DI Weekend

Håkan Matson skriver om elbilar på tre sidor i DI Weekend (nr 35-2009). Den samlade bedömningen är att bilarna når de svenska bilhallarna 2013. Här är de bilar som visas på bild: VW E-Up, Citroen Revolte, Reva NXG (ska tydligen kunna levereras redan i vår för 160.000:- med litium-jon batteri), Hyundai I10 EV, Peugeot BB1 (konceptbil), BMW Vision Efficient Dynamics, Renault ZOE EV, Audi E-Tron, Lexus LF-CH.

25 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Erfarenheter från Stockholms stad

I början av sommaren presenterade Stockholm stad sin ”Strategi för elbilar och laddhybrider”. Ett utmärkt dokument som du hittar här. Förutom att beskriva strategin och hur det fortsatta arbetet ska gå till så finns det en tillbakablick på tidigare projekt och satsningar. Under 90-talet hade staden över 300 elfordon som ingick i flera EU-projekt. Erfarenheterna var positiva. Användarna uppskattade bilarna och de fungerade bra. Intressant för projekt BilEl var att de laddstationer som ställdes upp användes sparsamt, det räckte att ladda hemma och på jobbet i vanliga uttag. Detta var alltså för mer än 10 år sedan. De bilar som når marknaden de kommande åren har bättre batterier och snabbare laddning, vilket då troligen snarast förstärker hemma och jobbladdningen.

25 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Parkering för elbilar

I Stockholms innerstad finns 32.500 parkeringsplatser. Till dessa platser har 43.000 fordon tillstånd att parkera med lägre avgift (boendeparkering). En månad kostar då som mest 600:-. Motsvarande kostnad utan boendeparkering är ca 2500:-.  Om man dessutom tittar på DN:s grafik (klicka här) över hur dessa boendeparkeringar fördelar sig i innerstaden kompliceras bilden ytterligare. På vissa platser i staden finns det 10 tillstånd för boendeparkering per parkeringsplats. Detta sker samtidigt som det finns lediga platser i stadens garage. Här kostar en ”normal” plats 1500:- per månad. Läs DN:s artikel om detta här. Dessa uppgifter ger oss information om hur mycket invånarna anser tjänsten parkering vara värd. Detta ger dock inte hela bilden. Många som har bil i stan använder den till jobbet utanför tullarna och andra som bor utanför stan tar bilen till jobbet inne i stan. Detta innebär att de 32.500 platserna ofta används till flera bilar per dag. Ett rimligt antagande (?) är att det parkerar 50.000 bilar per dygn på stadens p-platser utomhus.

Hur många elbilar kan vi då förvänta oss på dessa platser?

Tysklands pågående satsning på elbilar har som mål att det ska finnas 1 miljon elbilar om 10 år ( 500 miljoner euro kostar detta projekt, läs mer här). Eftersom det finns lite mer än 40 miljoner bilar i Tyskland så kan vi överslagsmässigt använda dessa siffror för Stockholm vilket skulle innebära ungefär 1250 elbilar som vill parkera innanför tullarna per dygn.  Spontant så känns det som om målet för Stockholm skulle kunna sättas högre, speciellt om det skapas ekonomiska incitament (Parkering inklusive laddning för samma pris? I garage?) för elbilsägarna.

Fortums Think laddar hos Preem

Fortums Think laddar hos Preem

23 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Blir det verkligen dyrare med elbil?

I gårdagens nyheter på TV4 så visades bilder på Volvo C30 BEV när den kördes på bana. Här finns lite bilder, troligen från samma tillfälle, men inte från TV4: http://www.youtube.com/watch?v=8LrVXX03AXo

Vid en intervju i slutet av inslaget berättade en företrädare för Volvo att bilen nog blev så dyr att endast företag och organisationer inledningsvis skulle vara intresserade. Intresset var dock så pass stort att Volvo redan nu såg en marknad för bilen, även med en något begränsad kundkrets.

Enligt de kalkyler jag själv har gjort så verkar det som att extrakostnaden på de bilar som nu är på väg ut, eller planeras komma ut på marknaden, ungefär landar på kostnaden för batteriet. Med de förhållanden som nu gäller för verkningsgraden för bensinmotorer i förhållande till elmotorer  är det ganska lätt att i varje fall teoretiskt räkna ut när en elbil börjar bli lönsam. När jag räknar på min egen bil och körsträcka kommer jag fram till att det tar 3 år att tjäna in merkostnaden  för bilen med lägre utgifter för drivmedel. Det finns dock ett par parametrar som är osäkra med denna kalkyl. Kan jag fortsätta att använda batteriet efter tre år, eller måste jag köpa ett nytt och i princip börja om igen? Hur ser andrahandsvärdet ut för elbilar? Vad kostar övrigt underhåll och service? Om vi börjar bakifrån så tror jag att Toyota genom Prius har visat att det går att köra bilar med eldrift utan att dessa kostnader skjuter i höjden. Andrahandsvärdet tror jag är kopplat till batteriets status och därför är vi tillbaka till den första osäkra parametern: batteriets livslängd.

Frågan är om det inte behövs någon form av utbytessystem för batterier, alltså att man prenumererar på ett batteri för en månatlig kostnad och därigenom gör både driftskostnader och andrahandsvärde mer kontrollerbara. Dessa tankar har ju tagits ett steg ytterligare av Shai Agassi (www.betterplace.com) genom ett system för att snabbt byta batterier i något som liknar bensinstationer. Jag tror dock att ett något långsammare system med planerade batteribyten som redan är betalda ligger närmare sanningen.

22 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar

Framtidens laddning?

På väg till lunch promenerar vi på Storgatan mot Östermalms torg. Vid en ramaffär där trottoaren inte alls är bred så hänger det ut en elsladd från tredje våningen ner till gatunivån. Elsladden har satts fast i stupröret, redo att användas. Ja, till vadå?  Idag fick vi svaret, en elmoped. Det är inte speciellt svårt att förstå att denna lösning inte är skalbar för stadens befolkning. Frågan är hur alternativet ser ut.

Laddning på trottoaren (Patrik Nilsson inspekterar)

Laddning på trottoaren (Patrik Nilsson inspekterar)

21 september 2009 Posted by | Uncategorized | Lämna en kommentar